sofiaelisabet

Har ju berättat om alla weirdos som finns här på Hawaii. Om jag säger så här... en människa som skulle kunna bli considered as odd i Svea, skulle säkert framstå som boring här. Men efter mer än tre månader börjar man liksom vänja sig. Folk pratar med sig själva, hallucinerar, är höga, uteliggare som kör konstiga yogaställningar, supergamla tanter iklädda full tomtemundering...nothing surprises me anymore. Men häromdagen rann liksom bägaren över. 

Jag kliver på bussen. Själv. Klockan är åtta på morgonen och bussen är proppfull. På hållplatsen efter stigen en man på. Tänk er en man i 55-årsåldern som vill se ung och hipp ut. Coola solbrillor, för tight linne, för korta shorts, för solbränt. Fattar ni stuket? Han kollar iallafall oavbrutet på mig. Jag tittar upp och han gör sitt bästa försök att vara lite sexig och brummar av ett litet tigerläte typ "grrr" mot mig och ser otroligt självsäker ut. Jag tänkte Jesus Christ och flyttar mig så långt bak man kan komma i bussen, tar liksom betäckning. Gubben kommer såklart efter och sätter sig två platser från mig och stirrar som jag vore en 2-miljoners diamant! Jag försöker öva på min redovisning och ignorerar honom så gott jag kan.

Han är tydligen inte helt nöjd med att inte få nån uppmärksamhet och flyger plötsligt upp och skriker, "YOU LOOK LIKE A F*****G BARBIE! Hela bussen vänder sig om och spanar efter barbiedockan alias moi. Som att detta inte vore nog! Han kommer emot mig vartefter en annan kille puttar undan honom och på nåt sätt kommer han av bussen, hela tiden skrikandes " BARBIE, BARBIE".

Ibland undrar man vad det är frågan om? Barbie? Que?